Efter långt om länge har några svenska tidningar uppmärksammat ett TT-telegram om att de belgiska regeringsförhandlingarna brutit samman och att valets vinnare Yves Leterme har gett upp om att kunna bilda en ny regering. Han ställde en kabinettsfråga om förhållandet mellan region och stat, och då röstade ett av de fyra partierna i koalitionsförhandlingarna nej. Det verkligt intressanta i frågan är att det ena vallonska partiet (liberala MR) faktiskt röstade ja. Det tyder på att det var en uppriktigt menad kompromiss från flamländaren Leterme.
Som alltid när det gäller belgisk politik är sanningen inte så enkel som att det bara är fyra partier som förhandlar om regeringen: de flamländska kristdemokraterna och liberalerna, samt de vallonska kristdemokraterna och liberalerna. Sanningen är att det finns minst ytterligare två partier med i förhandlingarna. I Belgien är det vanligt att två eller flera partier går samman i valförbund för att kringå röstspärren till parlamentet. De flamländska kristdemokraterna CD&V har således gått i förbund med det flamländsk-separatistiska NVA, medan de vallonska liberalerna MR har gått i förbund med de franskspråkigas rättighetsparti FDF. Utan NVA eller FDF har den tilltänkta regeringen ingen majoritet i parlamentet. Att Leterme då faktiskt lyckades hitta en kompromiss i frågan som tillfredställde både NVA och FDF är alltså rätt så anmärkningsvärt. Men av någon anledning ställde sig de vallonska kristdemokraterna cdH alltså inte bakom den kompromissen.
Vad återstår då? Nyval? Det finns flera problem med denna lösning. För det första verkar opinionen i Flandern ha radikaliserats sedan valet i juni, och opinionsmätningarna pekar på att de flamländska separatisterna skulle bli än starkare vid ett eventuellt nyval. Det borgar inte för ett bättre förhandlingsklimat.
För det andra har den belgiska högsta domstolen förklarat den nuvarande lösningen för Bryssels valkrets för författningsvidrig (se tidigare inlägg). Innan den frågan löses kan inget nyval utlysas. Och det är bland annat om just den lösningen som partierna förhandlade om när sammanbrottet kom.
Är detta ett olösligt dilemma? Kanske blir alexandershugget i frågan att Belgien ändå delas inom kort.
Andra bloggar om: Belgien, Flandern, Vallonien, Bryssel, regeringskris
1 Comment:
-
10 december 2007 kl. 00:34
Ett påpekande: FDF var faktiskt också emot Letermes slutgiltiga förslag, men MR (där FDF ingick) sade trots detta ja. Dessutom: ungefär en vecka tidigare var alla partier utom separatisterna i N-VA överens om ett annat förslag från Leterme. Men de flamländska kristdemokraterna CD&V valde sämjan med sin kartellpartner N-VA framför möjligheten att kunna bilda en ny regering (som skulle ha fått majoritet även utan N-VA). De franskspråkiga kristdemokraterna/humanisterna cdH hänvisade till denna tidigare överenskommelse när de avvisade Letermes slutgiltiga förslag.
