Svenska Dagbladet har återigen tagit upp Stockholms framstöt som "Capital of Scandinavia". Jag ska inte gå in igen på denna slogan, utan ta upp en annan aspekt i artikeln, nämligen vilken stad som är störst. "Vi är den största staden [...]" säger Stockholms finansborgarråd Kristina Axén Olin, och får stöd av SvD:s faktaruta där det står att Stockholm har 771 038 invånare jämfört med Köpenhamns 503 699 invånare. Men vad mäter man egentligen här? Jo, de administrativa kommungränserna, som dras utifrån olika utgångspunkter i olika länder. När icke-stockholmare får se en karta med kommungränser tycker man snabbt att det ser absurt ut att t ex Solna inte räknas till Stockholm, när orten ligger nästan mitt i staden. Ännu underligare är det i Köpenhamn, där Frederiksbergs kommune är helt omringat av Köbenhavns kommune. Frederiksberg skulle i så fall motsvara typ en Östermalms kommun. Hur troligt hade det varit att INTE räkna in Östermalm i Stockholm, enbart pga administrativa gränser? Hur som haver, Frederiksbergs kommune har bara 92 234 invånare, så Köpenhamn med Frederiksberg når inte upp i Stockholms kommuns invånartal.
Hur ska man jämföra då, om kommunbegreppet skiftar så mellan länderna? Den danske representanten i reportaget skrockar förnöjt om att Köpenhamn är hjärtat i en region med 3,5 miljoner invånare. Det är också sant, men då rör man sig bortom begreppet stad/kommun mot region i stället. I de 3,5 miljonerna invånare ingår inte bara Malmö kommun, utan hela Skåne (och hela Själland).
I Sverige använder sig NUTEK av begreppet funktionell analysregion (FA-region), som tar med ett antal faktorer, främst den lokala arbetsmarknaden. I princip hela Skåne (utom Kristianstad med omnejd) räknas här till Malmös FA-region (1 miljon invånare), emedan Stockholm omfattar hela sitt län samt omgivande län (2,25 miljoner invånare). NUTEK är dock en svensk statlig myndighet och de kommer förmodligen inte försöka räkna samman en gränsregional FA-region i Öresundsregionen. Så vi kanske aldrig får ett svar på vilken stad som är störst ...
UPPDATERING 2007-06-29: Nu har också den danska tidningen Politiken uppmärksammat Stockholms slogan (via Jacob Christensen)
Senaste inlägg
Etiketter
- Belgien (5)
- EU (1)
- humor (2)
- internationell politik (6)
- mediepolitik (2)
- place branding (5)
- privat lokalradio (2)
- textarkiv (3)
- Tyskland (2)
- Viral kampanj (1)
- webben (2)
- öresund (10)
Länklista
Lästips
Bloggosfären
Storstockholm, dvs Stockholm med omgivande kommuner, hade 1 743 307 invånare år 2006. Stockholm tätort, som definieras på samma sätt som Hovedstadsområdet i Danmark, hade 1 252 020 invånare 2005.
Det är nog ovedersägligt att Stockholm har blivit större än Köpenhamn. Men att kalla byn för "The Capital of Scandinavia" är löjligt. Särskilt idiotiskt var det att lansera sloganen 2005, jämnt hundra år efter unionsupplösningen med Norge...
Om vi nu håller på och kör med "hitte-på-regioner" så känner jag själv att man utan att skämmas kan räkna in hela mälardalen och lite till i en och samma region. Dvs området på ca. 10x10 mil som ligger mellan Stockholm-örebro, (öst-väst)och Uppsala-Nyköping (nord-syd).
Det är ungefär samma yta som östra skåne och hela Själland. Hur många invånare blir inte det?
Ingen andre nordiske byer kommer i top-50.
Som du selv er inde på, er der store problemer ved bare at sammenligne administrative enheder.
Sedan vad det gäller Skåne. 1658 avgjordes den bataljen: Malmö och Lund (med Nordens största universitet) tillhör nu Sverige och Malmö är Sveriges tredje största stad efter Uppsala (med Norden äldsta universitet). Köpenhamn är en god tvåa, som mycket riktigt påpekades ovan kommer Göteborg på tredje plats, sedan Helsingfors. De oborstade fjälltoppsbönderna kvalar likt Saudi-Arabien in i kategorin: "Vår stat har olja, men folket har varken kulturell bildning eller kompetens att stå på egna ben." Den enda internationella glans som faller på Oslo är när ni varje år får dela ut ett av de svenska Nobelprisen. Tack för ordet.
Hvis København tog samme areal/yta ind, havde den 2,2 millioner mennesker.
Også når det kommer til jeres Mälardal, der har 2,8 millioner mennesker, hvis København tager samme areal her, udgør befolkningen 4,8 millioner mennesker. Oppe i Stockholm glemmer I, at selv Stockholmsområdet internationalt set, er meget tyndt/glest befolket ;-). Der er ikke mange byer i Europa, der påstår, at de har et areal på > 6.000 km².
1 850 000 invånare på en yta av 2866 km2.
Storstockholm
1 981 263 invånare på en yta av 6519 km2.
Man inser ju ganska snabbt att köpenhamn är den största staden.
Administrativa gränser är, medges inte alltid särskilt representativa för att mäta storlek, men förklarar ofta mer än man kanske först tänker på. I New York t.ex. är det ju utan tvekan så att stadsgränsen har stor betydelse t.ex. för hur tunnelbanenätet är draget; New Jersey-sidan ligger lika nära som Brooklyn, men har ite alls samma kommunikationer.
Tar man sen de statistiska områdesdefinitionerna "Stor-Stockholm", "Huvedstadsregionen", eller för den delen A-regionerna (=arbetsmarknadsregionerna) i Sverige, så utgör ju de försök att hita mer meningsfulla definitioner på områden som organiskt växt samman. Trots att Uppsala ligger 7 mil från Stockholms city, så pendlar en fjärdedel av den arbetsföra befolkningen till arbetsplatser i Stor-Stockholm. Liksom t.ex. Eskilstuna och Västerås uppfyller Uppsala med bred marginal kraven på att räknas till Stockholms A-region.
I en jämförelse med Köpenhamn är kommunikationen med omland på längre avstånd betydligt större, vilket motiverar att ett geografiskt större område inräknas i regionen. (Oslo och Helsingfors är för övrigt ännu glesare).
För övrigt är sammanfaller Stor-Stockholm numera helt med länets (lite ironiskt eftersom regionen samtidigt snabbt håller på att växa långt utanför länets gränser).
Med detta sagt är det lätt att konstatera dels att Mälardalsregionen är just en verklig, organiskt tätt sammanflätad region som motiverar en upphöjelse till storstadsregion redan nu, eller inom kort, ungefär enligt den amerikanska definitionen "greater metropolitan area". Integrationshastigheten är betydande, även för orter på 10-15 mils avstånd. Medan Nyköping, Eskilstuna, Västerås och Uppsala redan är med, så utgörs nästa "årsring" av Gävle, Falun/Borlänge, Örebro och Norrköping/Linköping. I takt med att vägar och järnvägar förbättras kommer dessa orter naturligt växa in i Stor-Stockholm, eftersom allt annat (språk, kultur, gemensam historia, släktband, företags nätverk, semesterfirande mm) redan finns på plats.
Skillnaden mot den s.k. Öresundsregionen är slående. Till att börja med skall här fastslås att myten om 3,5 miljoner invånare utgör avsiktlig överdrift (i likhet med så mycket annat) från desinformationscentralen Sydsveska handelskammaren. För att nå dit måste södra Halland och delar av Blekinge räknas in, trots att man själva medger att det är Själland och Skåne man räknar med (och Bornholm). Men Öresundsregionen är ingen region av det enkla skälet att kommunikationen är så procentuellt försvinnande liten mellan Danmark-Sverige. Det är fortfarande fler Skåningar som veckopendlar till Stockholm än som åker över sundet. Även om pendlingen ökar (vilket den temporärt iaf just nu inte gör), så är denna ökning i förhållande till regionernas totala numerär, mycket blygsam. Pendlingen är dessutom väldigt en-dimesionell: för danskarna har det handlat om att köpa billiga bostäder alternativt handla billigt och för svenskarna att få bättre betalda arbeten. När växelkurs och huspriser ändras så minskar, avbryts och t.o.m. minskar dessa rörelser snabbt. För full integration krävs inte bara många fler väg- och järnvägsförbindelser, utan även att diverse hinder undanröjs, som i bästa fall kan minskas (skattefrågor, administrativa ansvarsfrågor, skolsystem, sjukvård, pension mm. Även om EU hjälper till att lösa dessa tar det lång tid, och vem tror på alvar att man kommer nå ända fram till en total regel-likhet? Sedan återstår språk- och kulturbarriärer...
Inte ens Skåne är ännu "en" region, även om pendlingen även här ökar (dock ej i samma takt som i Mälardalen. Det beror dels på att Malmö inte är en lika stor kärna som Stockholm, dels på att Skåne är flerkärnigt. Man kan därför inte attrahera pendling på samma sätt, utan ett mycket lösare och mér diversifierat mönster erhålls istället. Helsingborgs och Lunds tätorter är tillsammans nästan lika stora som Malmös; även Kristianstad utgör en kärna motsvarande ca 30% av Malmös. Som jämförelse utgör Södertälje bara 7% av Stockholms. Inte ens Uppsala utgör mer än 15%. Samma "problem" uppstår i en hypotetisk Öresundsregion, eftersom Malmö trots allt utgör det svenska navet och länken till Köpenhamn. Malmö utgör därför en långt viktigare och större (Malmö är ca 25% av Köpenhamns tätort beroende på hur man räknar) "partner" än vad Uppsala är.
Hur stor kärnan är beror sedan på ett växelspel med omlandet. Stockholms yttre omland utgörs faktiskt av hela Sverige, med stort antal veckopendlare från alla håll. Även om Köpenhamns omland utgörs av hela Danmark så är Danmark som bekant mindre. Därav förklaras till viss del t.ex. varför Stockholm har fler huvudkontor. Men Stockholm är även en mer internationell stad som dragit till sig fler internationella företag och verksamheter. Stockholms kontorsmarknad är t.ex. betydligt större än Köpenhamn. En anledning till detta är också att många internationella bedömare ser Norden som en marknad och Stockholms storlek och geografiska läge gör det till en naturlig utgångspunkt för de flesta. Till detta kommer svenska kvalitéer som öppenhet och transparens och ärlighet och trovärdighet i information och förhandling.
Noteras kan att utvecklingen skett trots att SAS lagt sin s.k. hub i Köpenhamn och kraftigt missgynnat Stockholm under flera decennier (med svenska statens medverkan). I takt med att SAS tvingas marknadsregleras försvinner Köpenhamns konkurrensfördel här, vilket ytterligare gynnar Stockholm.
Det finns, sammanfattningsvis väldigt mycket stöd för epitetet "Capital of Scandinavia". För alla som besökt MIPIM, den internationella fastighetsmässan i Cannes och tittat på materialet i danskarnas monter, så är det också uppenbart att danskarna avskyr denna nya kaxighet från svenskarna. Och att de gör det allra mest pga att de inte kom på att göra detsamma själva.
---SLUT!-----
Jämförs istället tätorterna så var Stockholm redan 2005 större till befolkning än Köpenhamn (1,252,000 mot 1,146,000 år 2007 för Köpenhamn), på en något mindre yta (377 km2 mot 396 km2). Sedan 2005 har Stockholm dragit ifrån ytterligare; tätheten är dock inte säkert att den är lika hög, eftersom i en ny mätning 2010 kan nya områden komma att sammanfogas, så att tätorten även växer geografiskt. Definitionerna för vad som ska räknas in kan naturligtvis diffa, men eftersom t.ex. Lidingö inte räknas in, så kan man iaf dra slutsatsen att den svenska definitionen inte är alltför ”förlåtande”.
---- SLUT IGEN ----
I have no problem with Stockholm calling itself the Capital of Scandinavia. It's the largest and most dynamic city, the center of the Nordic region's financial industry (which is what international investors care about) and, very important, the most international in outlook.
Sweden and Stockholm in particular, is just more international and open to new ideas and influences. I'm not talking about immigration (where, sadly, Stockholm has greater problems) but about world-view.
Everybody understands that Capital of Scandinavia is a slogan and not about who is the actual capital of the region. By the way, you may talk of Scandinavia but from the perspective of the outside world it's the Nordic region which is most relevant. We don't care if Finns speak a different language (we speak English to everyone) as long as it's culturally similar to Sweden, Norway and Denmark.